Bra mamma

Efter år av missbruk bestämde jag mig för att söka hjälp, så för två år sedan kom jag genom företagshälsovården kontakt med B, kommunens öppenvård. Där har jag mer eller mindre gått regelbundet sedan dess, i höstas tog jag själv initativet att gå på AA möte, det gör jag två-tre gånger i veckan.

Vilka härliga människor, ärliga människor. Det finns nog inte någon annan sammanslutning där alla är ärliga till 100%. Inom AA är vi det, annars överlever vi inte. Lever inte.Det är som någon som går där brukar säga -Vinnarna sitter här.



Efter år av lögner, svek , massor av brutna löften, bortsupna förhållande med svartsjuka, skuld, skam och bitterhet av alla andra konsekvenser, förstår jag att jag behöver hjälp.Jag är villig att ta emot och jag har försökt själv, men som alla andra alkoholister behöver jag hjälp ifrån andra.

De finns de som klarar det med enbart AA-gruppens stöd. Jag beundrar dem.



Nu tillhör jag inte den skaran, men givetvis ger delningarna från andra alkholister mig oerhört mycket. Men jag vill ta ett steg till för att få de rätta verkygen för mig att arbeta med i framtiden. Därför har jag då tagit mod till mig att ansöka om behandling på Nämndemansgården. Jag behöver bli "inlåst" i en månad för att verkligen komma till ro med mig själv. Kanske är det nyckeln som kan hjälpa mig att låsa upp porten till mitt själsliga fängelse.



I vilket fall som helst har jag nu tagit kontakt med kommunens "missbrukshandläggare" som ska då hjälpa mig att få igenom min ansökan.

Nu visar det sig att hon har inte så mycket kunskaper som hon borde ha i det här ämnet, och om det hoppar grodor ur min mun emellanåt så har hon flabben full av paddor.

Så många fula kommentarer och nedsättande uttalande om människor som har ett problem eller rättare sagt en sjukdom, har jag nog inte hört från någon annan.

Vid ett tillfälle berättade jag att jag har en ganska liten vänkrets då tyckte hon att -Ja, vem fan vill ha en alkis till kompis.

Det som gör mig mest beklämd är att hon vill trycka på i sin utredning som sen ska upp till nämnden, är att jag bör få behandling för att bli en bra mamma. VA??????
Till saken hör att hon känner mig inte alls, vet inte en promille av vem jag är, hur jag är. Jag söker inte någon behandling för att jag inte är en bra mamma. Jag söker behandling för att jag är alkoholist.



Jag är en bra mamma, sen att jag kanske inte alltid är så närvarande i vad min dotter gör är en helt annan sak. Jag tycker att jag är en bra mamma för att jag vill ta ansvar för mitt liv. Att jag vill bli och vara nykter kommer givetvis att vara en fördel för min dotter. Men först och främst vill jag bli det för min egen skull.