Jag ska nu berätta vem jag är.
Jag heter Lena och är alkoholist.
Jag kommer att berätta hur det är i min kamp,
min kamp mot denna sjukdom.
För det är en sjukdom, om du nu trodde något annat så tror du fel.
Det är en kamp för mig just nu, jag fattar intellektuellt, men det har ännu ej infunnit sig i mitt inre, där känslorna bor.
Just nu är hemvisten för mina känslor tom.
Där finns bara kaos.
Kaos kan väl knappast kallas för en känsla.
Kaoset inom mig lägger lock på allt annat, och säger till mig att den släpper inte in några känslor. Det kanske är farligt för mig säger kaoset.
Det värsta av allt är att kaoset brer ut sig och kommer upp i min hjärna också, försöker tränga ut förnuftet också.
Det är hemskt att ha det så här.
Men jag ger inte upp, jag ska packa ihop kaoset en dag, säga adjö till den och säga att du är inte välkommen i mitt liv mer.
Den dagen ska bli en av de bästa i mitt liv. Jag ser framemot den dagen.
Ps. jag nämnde i min första blog Var morgon ny, det är en bok först och främst för kvinnor i missbruk, men kan även läsas av män. (den finns även på webben)
Ja om man tänker efter, så kan den läsas av alla med eller utan missbruk, alla som vill och är villiga att skapa en bättre värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar