Hur smart är jag?

I går hörde jag något som fick mig att tänka på hur smart eller rättare sagt, om jag inte skulle vara det.
Var ute på en cykeltur, det var många som var det i går, efter en större konsert på orten där jag bor.
Folk som var på väg både från och till "byn"/"city".
Många ungdomar som var förväntansfulla inför en festkväll.
En del "glada i hatten" "runda under fötterna" ja, man kan kalla det vad man vill.
Jag säger packade.

Fasen, hur många gånger har jag inte själv raglat omkring.
Så där lite lagom på förkvällen, för att sen ta mig hem framåt natten, sminket utkletat, kläderna kanske inte så fina som när jag gick ut.
Låtit mig utnyttjats för en stunds bekräftelse, en bekräftelse som var fin för stunden men som blev ett ångest och smärtfyllt minne efteråt.
Det finns en del av dem.
Minnen som jag egentligen inte vill bära med mig, men jag gör det, för jag har ju upplevt dem.

Nåväl, tillbaks till min cykeltur igår.
Framför mig hade jag en pappa och hans tonåriga dotter.
Pappan förfasar sig över de "druckna" ungdomarna som var längs gång -och cykelbanan.
Jag hör inte allt han säger, men en mening fick mig att reagera.
Han säger till sin dotter.
-"Det är tur att du inte är som dem, för det är du ju alldeles för smart för". Jag vet inte rätta mig om jag har fel, men om du eller jag tar ett glas för mycket så tror jag inte det beror på hur smarta vi är eller inte.