onsdag 10 november 2010

Slagrute-lena

Ja, man kan skämta om en hel del,
ganska mycket faktiskt, eller om allt rättare sagt.

Slagrute-lena.

Vilket skämt....jag som genom åren fått mottaga diverse påhopp, smädelsenamn,smeknamn "what ever" du vill kalla det. Kännt de kalla kårarna längs ryggraden, de kalla tårarna på kinden...de oförståliga påhoppen.De plumpa.

Detta senaste är kanske det mest rätta...jag sitter o hänger över mitt tangentbord o fundrar på några fyndiga tillmälen.

Jag tycker om språk, kommer på mig själv att tillmälen är gammeldags..likaså Slagruta. suck.

Min "ekonomirådgivare" frågade "diskret" om jag hade "dragning till spriten".
Ja, sa jag. Hon blev ganska nervös o sa..du kanske ska åberopa att du har psykiska besvär, OMG... jag är alkoholist, inte ett jävla psykfall....

Men det är ganska lätt att bli det med tanke på omgivningen
Jag är en slagruta.

Men att den friska delen hägrar mer är utopi.

Nej, jag är inte frisk i många hänseende.

Är du?

Min slagruta drar sig till mitt billiga vin...ensamhet, förgänglighet..DÖD

Det possitiva är att slagrutan har två ändar..., Eller? Allt har en ände utom korven, för den har två. :-)

Och så slagrutan Lena.
Lena som håller ändå på den friska, den livsdugliga ändan av slagrutan...i ett försiktigt grepp...livrädd...så jävla rädd.

Älskar livet, älskar dottern, älskar regnet, älskar musiken. älskar alltet,framför allt utopin som ska bli till verklighet.
Den ska bli verklighet. Ja,om inte slagrutan är för stark....
haha,,,tolka det som du vill...jag är redo.....nu knäcker vi den jävla slagrutan. Mitt itu. Vadå...två bräckliga pinnar...sammansatta till ett Y.
Jag kan inte matematik, men jag vill knäcka det där jäkla Y:et.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar